Idag var det meckkväll i BTO’s förnämliga lokaler med förhoppning om att snabbt och enkelt leda ut wastegate i det fria istället in i den med facit på hand trånga downpipen.

Operationen gick inte så smidigt som vi hade hoppats utan mecket att ens få loss röret var ett mindre helvete med ibland sex händer som hjälptes åt!

Johan Carlsson stod som vanligt för huvudrollen och den tyngsta biten medan Mattias Lindh blixtsnabbt svetsade det som behövdes (för dagen inte mer än ett 60mm rör och plugg på plats på downpipe).

På plats fanns också Dennis aka Legenden på osedvanligt bra humör då han ska på daaaate på lördag, samt BTO-Jörgen som aldrig verkar vara tjurig trots att automatlådan på hans VW Lupo strulade (känslan av att få ha åkt Ferrari F430 Scuderia på Mantorp håller sig länge antar jag).

Även Daniel Troberg var med, även om han var bokstavligen handikappad på ena knät och gick på kryckor stackaren. Vi hoppas han är frisk nog att ta rollen som service/stallchef på lördag när vi ska åka stripp… 🙂

Jag fick ägna mig åt arbete normalt tillägnat utbrända narkomaner, men det var bättre än bara hänga på grabbarnas axel. Uppgiften var att pilla loss grön foliering från Johans übercoola Subaru Sambal (?), en bil 100% driven av el! Det var faktiskt inte kul alls, men smånöjd med att få till lite symmetri bland färgerna i Johans framtida Elmiavinnare. 😉

Iaf så var det som så många gånger förr klappat och klart rätt fort och dags för provkörning. Jojomen, det blev lite mer tryck i magen men fortfarande känns det som vi behöver gå ”from scratch” och bygga ett nytt avgas istället för det ihoplappade vi har som till stor del kom från den JUN preppade Supra vi fick hem i vintras. En konstig iaktagelse är hur Japaner kan kosta på tiotals miljoner yen på vissa saker och sen inte tänka alls med en sån avgörande sak som avgassystemet. Kan lova att den bilen mycket av mitt godis kom ifrån hade samma bekymmer med mottryck. Weird huh?

Åt en trevlig grillmiddag hos Gzon på kvällen med efterföljande fika och faktiskt en stund tv-tittande och det sjukt underskattade allmänbildande programmet ”The Bachelorette”. Här har vi verkligen fina budskap i hur man lättast hittar den man älskar. Strula och hångla runt med massa potentiella innan du satt under press om att i slutändan välja det säkraste kortet finner din livskamrat. Jag tror inte ens Lill-Wirre hade kunnat summera det bättre själv, skräp-tv kort och gott…

Verkar som man drev ifrån ämnet lite, var sjukt racesugen på väg hem men bara en halvsuspekt Mercedes CLS kom närmast att orka gasa. Får hålla mig tills fredag då Ernie ska sitta bredvid när vi får gasa på lite för att se att allt stämmer i mappen på gatan. Ser verkligen fram emot lördag. God natt! 😀

I eftermiddag bär det av till Katrineholm för att först äta ihop med ”The dynamic duo” Johan Carlsson och Mattias Lindh för att sedan svetsa om min downpipe och leda ner all avgaser från wastegate ner i marken. En rolig överraskning jag fick när jag träffade Peter Björck förut var att vi har likadana WG, dvs den gamla 60mm HKS Racevarianten som inte säljs mer. Rejäla grejer! 🙂

Däremot är det uppenbart att 60mm avgaser till i min klena 3″ downpipe inte alls går och vi mätte upp ett mottryck (efter en kreativ mätlösning av Herr Lindh och Herr Gzon Gustavsson) på 0.7-0.8 bar!

Därför leder vi ut som till fria luften och ser om det får ner mottrycket. Stay tuned för att se vad vi åstadkom. Ni på min exklusiva MMS lista kan ikväll vänta er ett ”sound test” för hur Soarern låter under laddtryck med öppen WG! 😀

Kul bild förresten, direkt efter raset då jag visar alla mina trasiga kardandelar. Ahh, happy memories… 😛

Helgen bjöd på frän banracing på Mantorp när Supraklubben arrangerade JDM FACE-OFF II, vi segrade med snabbaste bil med 1.5 sekunders marginal till tvåan! 😀

Kommande helg har vi två stycken väldigt viktiga evenemang som kommer runda av säsongen lite när det gäller deltagande i events. Vi har så otroligt mycket kundprojekt så det känns lika bra det, det finns en hel del soldagar kvar så säsongen är långt ifrån över för dom… 🙂

Lördag 22/8: 402m Dragracing @ Kjula, Eskilstuna. Soarern ska denna vecka få sig lite mer kärlek där bl.a. Wastegate ska ledas ut i det fria som en lösning för att få ner mottrycket i avgassystemet. Vi tror inte detta komma lösa alla problem, men iaf få upp effekten lite närmare de 768HK bilen är god för.

Dr. Ernie ska också köra en session och se ifall mappen går snygga till lite samt göra en launch-controll. Även programvaran i mitt AUTRONIC  SM4 styrsystem ska uppgraderas och vi får se om de smått mirakulösa effekter det har innfinner sig också. Haft grymt support av Robban på MRM RACING hittills vilket känns kanon, så tvekar inte på att detta också kommer ge ett lyft!

Iaf så blir det brinnande slicks och full attack för att se vad Soarern än god för. Vet att jag kommer få det enormt svårt att sätta drömtian, men ska göra mitt bästa för att få en respektabel tid hursomhelst. 😎

Söndag 23/8: Superstage med Attitude Motorklubb @ Emmaboda. En årlig tradition som för mig nu blir tredje i följd är att åka med Kristna motorklubben ATTITUDE MOTOR till Emmaboda och åka Superstage. Gzon satte första året rekord för gatdäck med den orangea FD3RS RX-7an som numera tillhör Tommy från Kungsbacka. Året efter smiskades hans Mazda 3 MPS till en låg 1.30 tid.

Nu ska alltså hans TIME ATTACK SKYLINE få smaka på koner och rattas kvickt. Vi har precis däck så det räcker över för den långa färden ner och hemåt (självklart körs bilen till evenemangen *tjat tjat*). Vet inte vad man kan hoppas på här, jag drar till en koppling till vad vi körde på Mantorp och väger in Gzons erfarenhet i grenen med en slutgiltig gissning på… 1.24,9?

Kanske att sticka ut hakan för mycket med en sådan koloss som en BNR34 är, ska  bli kul att ta reda på hursomhelst…

Med andra ord, fullt ös i bloggen även kommande helg. Be here! 😀

Då körningen uteblev och vi inte bara ville sitta och deppa så började jag och Mattias att under Gzons inrådan felsöka om det kanske är avgassystemet som är flaskhalsen i bilen. Den har känts precis så som man kan tänka sig när ett avgassystem är för litet, en smula trött på toppen utan att missa…?

Våran lösning blev att vid bredbands-lambdan sätta en adapter och rör som gick till en tryckmätare. Med Mattias som vanligt fantastiska kreativa förmåga gick det på ett kick att ha en färdig lösning på detta:

Martin hade en gammal rackare till tryckmätare som gick från denna anslutning:

När  vi sedan gav oss ut på gatan med Mattias som co-pilot kunde vi konstatera att avgastrycket i stort set hela vägen man fick lite varv är 0.7-0-8 bar. Det känns som en aning hög siffra, vi kan inte dra en rak slutsats om hur helheten med våran downpipe-lösning kan förbättras. Men det lutar åt att vi ska klippa och klistra lite så vi får 3.5″ hela vägen. Men räcker det ens…?

Vi har iaf gott om mos, nu är den stora frågan hur långt man ska behöva gå för att få ”ut” det. Nästa vecka ska Johan Carlsson och Mattias ”work their magic” och göra det bästa av situationen. Vi får återkomma när vi funderat lite över den klokaste lösningen vad det blir… 🙂

Efter nära rapporter från Mjölby och även rätt tydliga prognoser om hopplöst regn så ställde vi in dagens körning. Kändes meningslöst att chansa med de stora kostnader bensin med släp går på för att kanske få en repa om det mirakulöst torkat upp. Såhär nöjda såg gänget som skulle med ut:

Inte alls alltså… Men efter att Troberg fått lite liv i folk, i huvudsak att Dennis aka Legenden skulle köra hårt för att få en de-cat på sin bil samt byta olja så skred jag och Mattias på BTO till verket med att felsöka mitt avgassystem. Ska skriva ett separat inlägg om det, men ville bara ge det dystra beskedet att det inte blev något idag mer än kanske en G-tech runda ikväll på gatdäck… 🙁

Ville bara flagga för att jag tillsammans med Katrineholms-finest ikväll gör en ny attack på Mantorp och 402m. Kommer med mig ha Dennis aka Legenden och Daniel Troberg som support. Eventuellt skulle flera haka på, hoppas på det så man har stöd- och att man inte rasar vid startlinjen som sist!

Så håll tummarna och följ bloggen idag, ”it will be worth it” 😀

Var igår ute hos Ramon aka DREAMMAKER och hade uppföljning nu när klarlacken lagt sig ordentligt. En ytterligare våtslipning är inplanerad i helgen när vi kör JDM Face-off på Mantorp. Ser verkligen fram emot det, Ramon har inte sparat på klarlacken just för att den slutgiltiga finishen på bilen ska bli b l a n k och d j u p ! 😀

Var kul att äntligen få träffas med en någolunda färdig bil i bakgrunden. Stämningen var helt klart ett par snäpp uppåt när man inte känner stress och press att få ut bilen. Ramon och hans grabbar likaså brinner verkligen för att få bilen bra då alla ska kunna se lacken och nicka instämandes medan de mumlar ”Dreammaker”- så det handlar om mer än att bara få mig relativt nöjd. Fler projekt är på G gemensamt med detta gäng och som alltid blir det bara bättre och bättre med hjälp av den erfarenhet man får för varje projekt. 🙂

Vi lyckades knäppa en riktigt vass bild på Soarern också, kan detta vara den perfekta vinkeln att fota ifrån på den? Där kan man se mina smått hallucinerande tankar om att elegansen i en Aston Martin även finns i Soarer. Ser otroligt mycket fram emot när bilen verkligen är helt färdig och allting sitter på plats så att en proffsfotograf får bita i den. Finns några som är på shortlist för att fota den tillsammans med några intresserade tidningar. Vi får se längre fram hur det blir. Här är bilden iaf:

Vi tar en till som är lite närmare som ännu bättre gör det svårt att missa kopplingen i en elegant engelsman och en ruskigt väldesignad Japanare som skulle slå i USA med buller och bång när det begav sig:

Finns fortfarande MASSOR av ideér om hur jag vill ha bilen, men det har vi en lång mörk höst och vinter på oss att fixa lagom tills Elmia då den officiellt ska vara färdig. 😉

Nu har saker och ting börjat materialisera sig inför STRIPPKÖRNINGEN PÅ MANTORP. Har haft lite sviktande tankar inför upplägget på den, ett tag tänkte jag nästan åka ner på gatdäck och prova men fick stränga order från Gzon att skippa det om jag vill ha bakaxel intakt.

Styrde därefter upp med en stallchef i Daniel Troberg som alltid är en värdefull stöttepelare i dessa sammanhang samt Dennis aka Legenden som ställer upp med dragbil och sitt kunnande på plats. Ska bli förbannat kul faktiskt, får se om man kommer längre än man gjorde sist: 😀

Vi har diskuterat min bil närmare på högsta nivå för att hitta en rimligare förklaring än att PBZ’s dyno inte visar rätt. Oavsett vad så kör vi på denna setup rakt av nu och ser vad slutfarten blir. Får vi mer än 200km/h var det bevisligen knas bakom spakarna när vi bromsade den, men man kan inte klandra Arash för detta utan min väldigt nybyggda bil hade en hel del osäkra faktorer som varvtalssignalen samt utväxlings-faktorn som var okänd.

Ernie trodde också det lutade mot alla frågetecken i dynon än något fel i mapp. Oavsett vad ska vi nästa vecka köra bilen på gatan för att uppgradera programmvara i Autronic SM4 styrsystemet (superservice av svenska generalagenten BTW) och fixa en launchcontroll- allt lagom tills stora attacken av Kjula flygfält och 402m körning nästa lördag.

Däremot har Gzon en teori om att våran avancerad lösning med att dra in wastegateröret in i downpipe kan ge väldigt mycket motttryck. I övrigt känns det konstigt att man kan tappa så mycket effekt, så vi ska mäta detta efter strippkörningen och se om vi blir klokare. Kan vara en väldigt rimlig förklaring isf, och då blir det att leda ut WG-röret i naturen på bekostnad av miljö och ljudnivå. 🙁

Håll tummarna för oss på torsdag för att bilen iaf kommer i mål, vi ska försöka hålla igång bloggen på plats bättre än sist… 🙂

Ni anar inte lättnaden av detta, jag och Viktor har varit väldigt tighta vänner inte bara inom hobbyn ett bra tag nu med många sjuka minnen ihop. Och detta är ett av våra del-mål i livet som uppnåddes, hur konstigt storslaget det än må låta:

Vi fick även med oss Cimmy som köpt en RX-7 av oss och nu har den inne för boost-up trim. Den är snart klar så ska bli riktigt kul att glida med varsin bil, nu fick han åka med Viktor och hans ca 700HK monster när vi busade med varandra. Inte så dumt kan jag tänka mig det heller. 😉

Var ett riktigt trevligt röj som även filmades en hel del. Får se om vi vågar släppa lös det materialet för allmän beskådan. Bilarna höll ihop superfint iaf förutom när Viktor i absolut sista minuten körde av sin multirem som innbar en lååång kväll för oss, dock utan några sura miner (nästan). Problemet fixas redan idag, och kanske blir det en bonusrunda på stan idag med Herr. Eriksson. 😀

Hunnit åka runt lite med Soarern nu och nerver och rädsla över haveri börjar släppa. Fortfarande många mil kvar innan man verkligen känner att man kan börja njuta, men har sakta börjat vänja mig effekten. Men efter gårdagens bromsning sitter flera frågetecken i ryggmärgen…

På plats hos PBZ fanns en rad osäkerheter om utväxling, varvtal och skalorna på bänken. Trots det känns det som något håller emot i bilen, och man behövde inte fundera på det speciellt länge innan Dr. Ernie på DTE RACING febrilt försökte få tag i mig för att kunna hitta en förklaring på allt.

Var ute på ”landet” för sociala aktiviteter så kunde inte nå Göran aka Ernie förs på kvällen. Och vilken grym känsla det var att lyssna på någon som verkligen är engagerad i projektet. Sen bromsning och mappning hos Ernie har han blivit en stor del av projektet, och den makalösa kurva vi fick till i bänken har redan nu visat sig vara ett trumfkort gentemot alla andra som bara får ut så mycket pulver som bara går. Denna setup har visat sig ha otrolig körbara egenskaper på gata, kan hålla relativt stumt redan på tvåan och trots en del hjulspinn ändå få det skjuta på framåt utan dess like!

Men för att återgå till ämnet, Doktorn ville jättegärna ta en praktisk session på gatan och se över med datorn om allting lirar som det ska nu när motorn väl är i bilen. Någonstans har det tappats effekt, eller så visar PBZ’s bänk fel. Det sistnämnda vore väldigt lustigt eftersom Björck och Armin bromsade innan mig och fick det de förmodade. Men var som sagt många osäkra faktorer i samband med min bil, och detta inlägg är mest för att dela med mig av mina tankar och för att säga att jag är uppriktigt hedrad över att Göran minsann vill se till att det inte ska finnas några tvivel alls. Speciellt inte när bilen ska på stripp och visa upp sig, slutfarter är vad en motorbyggare/tuner lever för- och givetvis är en hög sådan för Soarern kanonreklam för DTE RACING… 😀

Vart en lunchpaus väldigt passande efter Björcks repa. Blev finfin mat på MaX med Björcks anhang, Armin och Karel. Inte alltför dum känsla att glida runt i Uppsala med två bilar man läst mycket om på nätet, var första gången jag träffade Armin ”in person” och han var ännu en i raden väldigt trevliga Supra-åkare som finns i Sverige. Märks att vi har lite annat klimat bland oss entusiaster än i USA där det förekomma dödshot och allmän sandlåda nästan. 😉

När vi kom tillbaka var det dags att bromsa min bil, inte utan lite strul med mina spacers och ett kylsystem som ville bråka just där luftfiltret satt. Vart bara blygsamma 530 RWHP men det är på gatmappen. Tråkigt nog missade jag ta med kabeln till Autronicet och kunde därmed inte ställa på racemappen…

Ändå rätt trötta siffror, men räkna man om det så stämmer det egentligen rätt bra med den bromsade gateffekten på 640HK? Ska ändå låta Gzon och Dr. Ernie kolla igenom bilen och se så allt står rätt till lagom till nästa veckas strippträff på Mantorp Park.

Har varit en riktigt trevlig dag där jag framförallt är glad över att ha träffat folk man växlat mycket kommunikation på forum med. Arash på PBZ har varit väldigt trevlig och ska också ha ett tack för en lyckad dag. Utdelningen av folk som deltog i Supaklubbens träff var lite av n bevikelse dock, känns som de flesta är nöjda med gemenskapen inom ett forum sen räcker det med det. Köööör med bilarna och passa på och vara social också. Bilhobbyn har mycket att erbjuda om man är lite utåtriktad… 😉

Hemåt nu och börja suga på hur man ska få börja leka med de 768HK bilen SKA ha i sig! 😎

…who you gonna call? JOHAN CARLSSON!!” 😀

Igår vart en långkörare med tålamodsprövning av högsta nivå. Satte sikte på att åka till K-holm och softa med Gzon så fort man ”bara” fixat oljeläckaget som hittades igår. Men oj, förutsägbart nog strulade allting och drog ut på tiden. Var övertygad om att returen läckte i packningen och provade två gånger att limma om den med quickgasket, men efter de misslyckade försöken och en växande känsla av att gåååå hela vägen hem till Södertälje så föreslog Johan att jag skulle titta på själva adaptern som sitter från slang till tråget. Den såg ut såhär:

Jajamen, det ni ser till vänster är en skaplig spricka. Så det var bara ringa ”The Rock” Johan Carlsson som stressade i sig pizza hemma i lugna tryggheten och gled in i Katrineholm för att hjälpa mig.

Är egentligen inte så konstigt att sprickor uppstår när den varit med så mycket olika belastning och temperaturskillnader på sistonde. Men efter lite bearbetning av Johan och en jäkla fight med att få på AN-kopplingen igen så var bilen ihop och fri från läckage! 😀

Oerhört lättad kunde man låta Johan provköra bilen en sväng i Katrineholm, och han höll fullständigt med om att den var helt okörbar. Waaay to much power! 🙂

På hemvägen stötte jag på en stekig C32 AMG av nyare årsmodell som väldigt snabbt backade av när man bara duttade till på gasen lite för att markera att ”den här filen är min”. Rätt skojigt faktiskt, även om siktet är inställt på mycket dyrare och snabbare bilar än så att leka med på motorvägen. 😎

Nu väntar en rejäl tvätt och att njuta av bilen lite här i Södertälje, imorn bär det med största sannolikhet av mot SUPRA CLUB SWEDENS  träff i Stockholm för att bänka bilen. Ser fram emot det även om bilen tyvärr känns halvfärdig i utsidan och finishen på det mesta inte är i den klass jag vill. Men det känns som man hellre kör med bilen det som är kvar av sommaren än fortsätter mecka med den. Håller ni inte med?

Ha en grym sommardag alla! 😀

Igår hade jag en heldags mys med Johan ”The Rock” Carlsson. Han håller på och bygger en riktigt stekig pool på sin ville och har ägnat i stort sett hela sin semester åt det. Jag hoppade in för att skyffla den sista 20 ton stora jordhögen från framsidan av huset till runt poolen. Var riktigt skönt faktiskt att vara ute i friska luften och jobba lite på gammaldags vis. Ni som tror det är en fröjd att sitta 10 timmar vid datorn, bilen eller i tel borde tänka längre än så…

Vart iaf ändå ett rep inne i verkstaden där Johan hjälpte mig fixa främre kardanknuten på plats. Själva adaptern som gör att jag kan köra US-grejer var lite annorlunda mot de nya saker jag fått av Roger på SVEA BIL. Så Johan modifierade dom medan jag började kolla på läckaget som upptäcktes på Mantorp. Visade sig vara oljereturen in till blocket som spökade, dålig packning eller något. Gjorde ett försök att fixa den lite stressigt med packningsmassa, men det måste göras bättre än så. Därför åker jag förmodligen till K-holm än en gång idag och lämnar inte utan min bil hel… 😉

Det som är lite trist är att det är ett jättejobb kvar med att få bilen i toppskick. Det är inte gjort på en pisskvart att få alla karossdelar att sitta som de ska samtidigt som det a l l t i d saknas skruvar här och där, samt att det behövs en hel del fabrikation för att de ska bli riktigt bra. Trots allt är det mesta på bilen utbytt till eftermarknad.

Men för att få köra med bilen så får det arbetet sparas in tills senare. Nu vill jag bara njuta av bilen istället…

Oh by the way… Pratade med Ramon aka DREAMMAKER igår som lovade ta in bilen nästa vecka för att göra klar finishen. Ser verkligen fram emot det då det är flera inplanerade träffar och photoshoots med den framöver. Ska ta fram en shortlist åt Dreammaker-gänget på det som behöver fixas så får vi hoppas de löser allt med bravur. 😎

Bara en liten heads up till alla som ännu inte lessnat totalt på allt mitt prat om Soarern. Vem kan klandra en? Har man jobbat hårt i alla år som passerat är det väl icke förunnat en att vara en smula entusiastisk? 😉

Iaf så åker jag till verkstaden imorn med de nya kardandelarna och med hjälp av Johan Carlsson försöka slå ihop det stiliga monstret igen. Gzon hade en postiv överraskning för mig när han spontant på sin semester hade slagit ihop inredning på bilen, se där! Tack tack! 😀

Får vi ihop det är tanken att glassa lite samtidigt som man ser över bilen ordentligt och gör en shortlist åt Ramon på DREAMMAKER om det sista som ska göras på bilen. Vet inte om folk följt den röda tråden här, men det har givetvis varit problematiskt då detta varit ett oerhört ambitiöst projekt av inte sällan tidigare skådat slag.

Men rakt igenom har Ramon Quinteros som ÄR Dreammaker gjort sitt bästa för att få ihop bilen. Har redan sagt öppet att han bevisat för mig att de kreativa visioner han har estetiskt sett övertygat mig och att färgen är helt fantastisk. Därför längtar jag än mer tills bilen är H E L T klar och silkeslen i klarlack och man kan börja låta proffsfotografer och bilmässor ta del av den.

Tills vidare så ska de rulla runt och njutas av, men som jag nämnde en snabb ”hejsan hallå” på SUPRA CLUB SWEDENS Stockholmsträff på lördag då det även blir bromsning på rullar. Kommer Ernies bänk och effekten på 768HK stämma även nu när motorn är i bilen? Lär bli spännande, och en perfekt lördag! 🙂

Nu har jag äntligen fått bilderna ZIKEN.SE tog under Action Meet. Såg denna gång enormt mycket fram emot dom då det var den enda egentliga behållning jag hade av träffen?! 😀

Som vanligt så är Ziken enkel att samarbeta med och helt klart ett av våra toppalternativ när det gäller foton. Dessa var mer för att dokumentera under pågående race än en ren Photoshoot. Det kommer en sådan också så fort Dreammaker är helt klara med lacken och vi plockat ihop bilen.

Så kom helst inte med kritik med hur inpassning på grejerna är samt att den är skitig etc. Hoppas ni gillar dom, jag tycker bilen ser helt otrolig ut och inte ett dugg mindre kaxig med de feta Hoosier slicksen på… 😎

PS. Ziken tog även en mindre shoot på både SUPERIOR SUPRAN och TIME ATTACK SKYLINEN som var utställda. En annan bil som fotades var Johan Linds Widebody R33 Skyline. Så det kommer mer bilder inom kort… 🙂

Idag stötte jag på ett extremt sällsynt fall av t o t a l t professionel service. Från det att jag ringde till Roger på SVEA BIL i Bromma tills att jag kom dit, fick mina saker synade och nya bättre grejer på plats så var bemötande närmast himmelskt! Det är man (tyvärr) inte van vid i den här branschen, brister det i kunskap och koll på läget så slarvas det- eller så är priserna helt åt helvete.

Vill härmed rikta alla som har planer på att uppgradera eran drivlina och då kardan att ringa Roger på SVEA BIL. Han hjälper er garanterat, och de pengar ni sparar på ett ras utan släp på en träff eller race kan ni redan nu investera i en starkare kardan. De sysslar givetvis också med applikationer till standardbilar. Kort och gott, ”they know their shit” när det gäller något så nieschat som kardanaxlar. 🙂

Ska imorn ta fram grejerna Roger tog fram åt mig som ska ersätta det som gick sönder och förklara skillnaderna mellan!

Redan första titten efter raset såg man vad som hade hänt, någonting i korset direkt efter lådan har sagt hej då! Vi tog hem bilen och igår rev jag ner för att se vad den egentliga skadan var, samt granska konstruktionen för att se hur man kan reparera/ersätta den.

Var inga problem att plocka ner den splinesade del som sitter på kardan mot korset. Vidare så är korset satt med en adapter mot lådan. Ni som inte redan vet om att det är en specialkardan där själva ”pinnen” är av kolfiber gjuten runt stången vet det nu, allting är med amerikanska skruvar så det är verkligen ett hopkok som man trodde skulle hålla bättre.

Nu har jafg iaf. ringt runt lite till de flertalet verkstäder som håller på med detta och landat vid att omgående åka till Roger på SVEA KARDAN för att ta en titt på det hela.

Har vi tur kan bultdelningen mot adaptern leda till att vi kan få på något mycket grövre kors, men bekymret blir att sedan få till den splinesade delen mot kardan…?

Håll tummarna, har vi tur och Roger ”knows his shit” så är Soarern rullandes till helgen och Dragrace på Kjula!

Som ni alla vet rasade främre kardanknuten första repan ut på Mantorp i lördags. Kommer ett inlägg om hur det gått med det snart, men vill passa på att tacka Nicklas Rasmusson som tog på sig den extremt otacksamma uppgiften att åka till K-holm och hämta ett släp med sin bil.

Han körde även bilen på hemvägen då jag var helt utmattade och svävade mellan dröm och verklighet när jag försökte köra pinsamt nog. Sorry för att jag slet sönder dörrhandtaget på din Saab också, kan bara skylla på dålig kvalité eller något. 😛

Tack som fan iaf, ännu en av många Superior-killar som har hjärtat på rätt ställe! 🙂

Tänkte börja dagen efter den mest hektiska veckan i mitt liv (på ett till stor del positivt sätt) med att tacka alla deltagare från den Superior-garagefest vi hade i lördags.

Kom en hel del folk och vi grillade drack (en hel del) öl och festade hela natten lång. Folk var INTE så fräscha dagen efter iaf, och samlingen videoklipp i mobilen man skrattar gott åt är stor. 😀

Tack alla, vi kommer helt klart satsa på att göra något liknande igen! 🙂

Ja jävlar, som man säger i Katrineholm med gnällig dialekt det bara går. Måste nog varit den sämsta bloggrapportering vi haft hittills här på Superiorimports.se, anledningen är precis som föregående inlägg beskrev absolut cp-overkliga ”sista minuten” strul hos lackeraren. Ramon och co gjorde dock sitt allra bästa och fick ihop bilen tillslut till en skaplig helhet iaf, men det är oerhört mycket jobb kvar fortfarande tills gemene man ens kan bli nöjd…

Då man låg hopplöst efter i schemat var ankomsten till Mantorp ett enda stressmoment. Direkt fick vi strul med en chassiedetalj som inte gillat moset och behövde skruvas åt lite. Däcken skiftades, alla inregistreringar gjordes och så var det dags att… plocka ihop bilen! :s

Faktiskt så var bilen så purfärsk från senaste lacksessionen att dörrsidor inte ens kommit på. Ni som kom och granskade bilen, det är bara slöseri med tid att anmärka på alla fel som fortfarande finns. Kom gärna med kritik på själva lacken och helheten istället, resten är bara hårt arbete och det vet jag att grabbarna bakom Dreammaker är medvetna om så…?

Iaf så laddade man för första repan utan någon som helst erfarenhet av vare sig några 768HK  eller slicks på en klistrad bana. Har fått massor av tips av rutinerat folk så tänkte ”vafan jag gör mitt bästa och försöker lära mig så mycket som möjligt på varje repa”.

Väl dags för line-up så bjöd man på en hyfsat vass burnout enligt vittnen (film kommer online snart) så var det dags. ”Släpp upp kopplingen bestämt vid dragläge och kör hårt” sa Rickard Ivars precis innan och det stämde överens med den gameplan man hade tagit fram med alla andra. Får den bra på line och känner att jag möter uppsläpp med fullgas riktigt bra…!

Bilen sätter sig som en knockad tungviktare och…. BAM!!! så smäller något till under mig och jag nästan känner tiondelen innan att påfrestningen är oerhörd så släpper direkt. Pitcrew vinkar ”kill” direkt och det var bara bli bakrullad och kliva ut och ge ett ”victory” tecken åt alla och få alla trasiga delar från banan som minne.

Främre kardanknut som gått av och bilen obrukbar ett tag framåt. Blir att lossa kardan och jaga firmor i -08 på måndag. Nu ska jag försöka rädda denna liverapportering genom att berätta om diverse skoj som är här. Det är fååå repor per bil så blir inte så fruktansvärt många inlägg. Tack för ert tålamod ändå, och hoppas man blir förlåten denna gång för dålig rapportering p.g.a. extraordinära orsaker… 😉