Yeah yeah det må vara ett gammalt klipp.. Men en AE86 blir aldrig gammal.. Och nu värmer vi upp inför Elmia 2013!

Håkan Skyracer´s Toyota Corolla from Superior Media on Vimeo.

Corolla eller AE86?
Japans Volvo 240?
Sushi eller Tofu?
Vad är Tofu?
Är farsan en alkis eller inte?
Den tecknade serien eller filmen?

Vad svarar ni?

Läs mitt gamla inlägg om denna JDM-Klassiker här-

Toyota familjeporträtt

Oj vad jag blev sugen på en Celica/Supra nu

Jag har i många år varit sugen på en av dessa gamla kantiga japse just för att dom ser ut.. Ne.. I BRIST på en AE86.. Så enkelt är det..

Men nu var detta fan nästan snyggare än en AE86!

Och en Celica/Supra får man billigt.

Detta är vad vi kallar för en Supra MKII.

Den kom i slutet av 1981.. December tror jag det var.
Så vettifan om dom ens räknas som 81or.

Men det var inte länge den såg ut som den gjorde föst ändå.
Utan det är 1984 som vi börjar känna igen Supra formerna som MKIIIan har.

Då den första ”riktiga” Supran kom utan Celica bihanget.. Men mer om den en annan gång.

Och modellen jag skriver om idag, MKII/A60, Kallade jag förr för Celica bara.
Mest för att en polare hade en sådan när jag var yngre. Och han envisades om att det var en Supra och jag sa att det bara var en tråkig Celica för att jävlas.
Men även för att japsarna kallade denna för Celica XX helt enkelt.. Inget annat.

Men resten av världen kallade den för Celica/Supra, Eftersom det namnet började användas redan 1978 på förra modellen, Den vi kallar för MKI

Vilket som.. Folk idag envisas med att säga emot mej (om mycket) när jag säger att denna karossen fanns som ENBART Celica också.. Och sen då i Celica/Supra utförande..
Celican hade en rak 4a och Supran en rak 6a.
Eller så var det just att den hette Celica i Japan med en 2 liters 2a och Celica/Supra i övriga världen med 6an.

Förr så hade jag för mej att det var efter faceliften 84 som den fick heta Supra, Och innan dess bara Celica.
Men.. Det kan också vara ännu en sån grej som jag bara envisas med att säga emot bara för att 😉
Jag HADE kunnat kolla upp detta på wiki eller nått.. Men pallar inte 😉
Roligare att gissa =)

Vilket som.. MKIIan är trevlig.. Typiska 80-tals popup lampor, Digitala mötare, En liten turboknuff med en tuff liten turbomätare på panelen.  Och den där lååånga överhängande huven..

Ett MINIMALT baksäte.. Kan vara det minsta jag har varit med om-

I USA så fanns den i (minst?) 2 olika utföranden.
P-Type och L-Type.
Performance och Luxury.

Men det var same same.. tror att den ena modellen kanske hade en storlek större fälgar och en annan läpp eller nått.
Jag TROR att L-Type inte hade dom där glasfiberskärmarna som jag gillar.

För denna här ser ju mycket mer naken ut utan den ”breddningen”

Där fanns ett par olika motoralternativ.. Eller om det bara var olika från år till år.
Men med 84ans uppdatering så lämnade motorn iallafall 160hk istället för dom tidigare 145hk.

Men jag vet med mej att dom fanns med så lite som 125hk (måste varit sugis) och med 175hk som mest.
Och även om det är mer ”JDM” med 2 liters motorn , så var det mycket vanliga med 2.8 liters motorn världen över.

Men oavsett så är det och var nog aldrig i heller någon prestandabil.
Den gjorde väl säkert 200km/h på mätaren.
Men den där ytterst lilla turboknuffen hjälpte inte bilen nå 100km/h förräns efter 8.5 sek.

Aja..

Man har sett ett par såna stå lämnade till ödet genom åren..
Och dom har lockat lite till och från.. Speciellt då modellen som var mellan 84-86.

Det är kanske dags att börja kolla efter en sådan nu då innan dom kommer till 30-års gränsen och börjar gå upp i pris.

Men den längst upp i den klassiska AE86/Panda looken var utan tvekan coolast.
Även om det känns väldigt wannabee.. så var den jävligt cool.

På blocket just nu så finns där ett par stycken i priser allt mellan 7.500kr – 120.000kr

Hade man bara haft för mycket pengar och för mycket plats över till bilar så hade jag fan åkt o slängt upp ett bud på den där röda.

Idag har vi ägnat oss åt lite kulturberikande här på Superior, för visst måste man få använda fina ord när det handlar om att officiellt få Japanska legendariska fordon godkända för svensk trafik? 😉

Vi har en lång meritlista vi faktiskt inte tänkt så mycket på när det gäller att vara ”först” med import av vissa modeller. Aldrig ”tävlat” inom det, och oftast är det en pain in the ass och rätt dyrt att vara uteslutande först.

Med denna var det likadant, och därför i kombination med en aktiv sommar där bilen rullade på en tillfällig registrering; så dröjde det ända fram tills nu innan det var klappat och klar.

Men vi grejade det, precis som vi på daglig basis gör när det gäller lösningar för JDM-import. Ingenting är omöjligt, även om det ibland krävs en längre och omständigare resa för att komma i mål…

Håkan ”DJ Skyracer” Eriksson var ändå tålmodig som få, och det belönade sig nu precis innan snön föll. Därmed = Sverige har fått sin officiellt första registrerade Toyota Sprinter Trueno AE86 från Japan godkänd och klar. Blir med största sannolikhet en ännu större snackis kommande säsong då Håkan ska fortsätta renovera bilen till ett fläckfritt Initial-D ”original-stuk”!

Han har redan med hjälp av bl.a. RAIDOPOWER och J-SPEC som sponsorer fått gott om hjälp för att få chassiet i nyskick och riktigt körglatt. Motorn är även den relativt ”färdig” och det blir i huvudsak en omlack och lite allmänt pyssel i karossen innan den är redo för säsong 2012. Som vi sa på hemresan, enbart saker man angeläget putsar med under en kall svensk vinter…

Vi tackar Håkan för förtroendet att importera en entusiastbil som denna, och bugar djupt till alla som uppmuntrat honom längs med resans gång.

OLD SCHOOL JDM är något vi mer än gärna sysslar med, oftast till kraftigt rabbaterade priser- KONTAKTA OSS om du drömmer om en ”gamling” DIREKT FRÅN JAPAN du med!

Allas våran favorit gäst-bloggare Pierre ”SIR_PIERRE” Ingelsgård är tillbaka med en av sina uppskattade inlägg om gamla ”OLD SCHOOL JDM”.

Denna är kanske på gränsen för att vara riktigt gammal, men är nog få som känner till denna klassiker ändå- som egentligen är från samma era som kultiga Toyota Sprinter Trueno AE86…

Nissan Silvia… Nissan 200 i svensk folkmun..
När vi tänker på en gammal Silvia så är det inte längre än till S13 folks tankar går.

En väldigt hypad bil.. Och med all rätt faktiskt..

Och som ni vet så har jag länge letat efter en gammal JDM bil som fortfarande är billig och som inte blivit hypad ännu.

Dels som rolig vinterbil.. Dels för att styrka min hipster sida… Och dels för att få tag på en blivande JDM klassiker medan dom ligger rätt i pris.. Plus att jag gillar det där kantiga AE86 stuket som fan!
Alla japanska sportbilarna på 80-talet hade det stuket:

Och.. Jag tror just nu utav att ha undersökt marknaden.. Att en Nissan S12 är rätt i tiden.

Jag har skrivit om Silvia släkten allmänt tidigare.
Men där hoppade jag över just S12an väldigt snabbt.. varför vet jag inte.

S12an var den 4e generationen Silvia och byggdes mellan 83(räknas som 84) och 88.
Så typ bara 4 år.. Det är verkligen inte mycket (Gör den lite extra speciell)

Modellen hade en hel del olika motoralternativ att välja mellan, Ett par st överladdade och den fick t.o.m motorn ifrån storebror 300ZX!
Överlag så hade den bara motorer lånade ifrån andra modeller.. Eftersom detta skulle vara en typ budgetbil.
Ja en budgetbusbil så som vi ser Silvia än idag.

Men detta innebar att den fick en del roliga motoralternativ.
Många av dom Nissan motorerna vi hyllar idag grundades på motorer som ”testades” i S12 karossen.
Grunderna till både RB och VQ motorerna t.e.x och inte minst den 2 liters DOHC motor som var från grund och botten byggd för att senare bli den uppborrade FJ rallymotorn!

Så minst sagt.. Trevliga motorer hade modellen.
Men visst.. Förvänta er ingen effekt.. Den bästa motorn enligt mej (bara för att V6an var för tung) är FJ20ET motorn på 188hk.. Helt ok på sin tid. Speciellt när bilen väger under en bra bit under 1200kg.

Karossmässigt så fanns det 3 alternativ, Coupe – Hatchback – Widebody.
Widebody modellen kallades för GrandPrix..

Men det är inte ens lönt att leta efter en sån, Det blev bara 50st GrandPrix.

Modellen kalllades för 200SX i USA, Silvia i resten av världen… Utom i Sverige där den hette(heter) 180ZX och Gazelle i Australien.

Så vad mer finns det att berätta om bilen…
Trots sina få år så hann den få en uppdatering.

Mark I var den fram tills 86 och Mark II dom sista två åren.
Den senare modellen var något sänkt, Lite uppdaterade kofångare osv.
Men inget speciellt som ni behöver haka upp er på alltså.

Och jag skulle nästan vilja påstå att dagens Bosozoku styling härstammar ifrån denna Super Silhouette.

httpv://www.youtube.com/watch?v=tL6uI7_emMU&NR=1

Om du är sugen på att importera en Nissan Silvia S12 DIREKT FRÅN JAPAN så vet ni vart ni ska vända er. En sann ”old school” JDM-bil är sällan billig, men däremot oslagbar i kult/entusiastvärde…

Idag är det lika lugnt på bloggfronten som vi förvarnade, men senare inatt kommer ett inlägg på samtliga bilar vi har sköna SUPERIOR SELECTED FEATURES på att se fram emot. Men för att underhålla er lite smått, så övertalade jag en i Superior-familjen som är mycket nära att köpa en ”old school” Toyota Celica att skicka bilder på objektet för att dela med sig av i bloggen.

Hmm, varför är man motsträvig för att göra det tänker ni kanske? Anledningen är att han skäms så förbenat över att den är lackad i 80-talets och delvis 90-talets absoluta ”top of the line” färg; see for yourselves:

Jag tror åsikterna kommer gå isär här, men jag kommer sticka ut hakan och säga att jag gillar slakta heliga lamm och det är väl lite av vad detta är = en gammal klassisk Japanare som fått en i mångas ögon smaklös effektlack a lá europeiska (gamla) stylingtrender?!

Vad man hade förväntat sig så är det ju klockrent med en sober och mer racing-inspirerad färg (vit!) med den klassiska ”overfender-breddningen” och så grova Watanabe-fälgar med köttiga däck. Ni ser det framför er va?

Men jag… Mjo, jag gillar nuvarande färgen! Spekulanten (som vill vara annonym) på bilen avskyr den, men jag har börjat peppa honom för att behålla den och göra något ”vilt” av det hela. Har redan en bil i bakhuvudet som han ska använda som inspiration, och försöka få det till ett ”nytt möter gammal” koncept. Tror ni det kan bli bra…?

Det är Signal Autos gamla demobil ni ser, och när jag tänker efter så är nog detta inte en eftermarknadsfärg utan den väldigt sällsynta ”Midnight Purple III” som ett fåtal Skyline R34 GT-R M-spec fick från fabrik. Någon som har bättre koll på detta?

Vi får se när ”Mr. X” bestämmer sig för om han ska köpa bilen eller inte, jag är superglad för alla ni som sneglat åt ”Old school” JDM och det går hitta här i Sverige med alltså!

Men kom med lite kommenterer nedan om vad ni tyckte om Celican samt mina ideér. Lovar att jag inte har ömma tår om ni tycker helt annorlunda… 😉

HBTV: Depth of Speed – Tale of Three Cars from HBTV on Vimeo.

HBTV: Depth of Speed – JDM Legends Restored from HBTV on Vimeo.

Ni som följt VÅRAN FACEBOOK (GILLA OSS!) vet att jag teasat lite om en gammal japansk bil som vi nyligen köpt DIREKT I JAPAN till oss själva. Well, its official; Nissan Skyline DR30 Turbo RS-X är modellen vi slog till på!

Vet inte hur mycket man ska romantisera detta, men fy sjutton så roligt det känns personligen att äntligen göra mer än bara ”predika” om hur folk borde satsa mer på det grymma gamla pärlor som finns i fjärran öst.

Denna modell är nog rätt så underskattad utanför Japan, men vi som sett bl.a. ”Super silhouette” racingserien som pågick under 80-talet så var det inte råare än denna modell (starkaste effektmässigt på sin tid, såklart!).

Det var dessutom den första Skyline med turbo också, vilket givetvis bidrog till att man själv valde denna generation som också är relativt prisvärd jämför med t.ex. de 10+ år äldre KGC10.

Just detta ex. är inte såpass finkänsligt av sig utan har uppenbarligen gått hårt på bana när man ser ingredienser som overfenders, GT-vinge, bur och rensad inredning. Funkar utmärkt för mig, som söker en känsla före att vara nördigt entusiastisk med orginal-utförande etc.

Bilen har sina battle scars och kommer som första station så fort den är reggad hamna hos Superior Workshop Syd i Växjö där Dan Toresson och hans gäng ska få ge den lite kärlek. Sen ska vi se till att den hörs, syns och väcker uppståndelse så gott det bara går kommande säsong.

Kanske en liten film av SUPERIOR MEDIA hinns med innan hösten blir för kall för en snart 30 år gammal Japan? 😉

Helt klart så känner man bara själv av den glädje som är i kroppen efter detta närmast spontanköp; att det finns mer mark att vinna med att plocka hem lite äldre Japanska sportbilar. Understryker det jag säger om att känslomässigt får man otroligt mycket för pengarna. Strunta i att vara snabbast, snyggast eller något sådant- bara köp och njut…!

…men jag kan lova att jag sällan fått så mycket frågor om en bil på väg som denna ”skrothög”. Uppmärksamhet verkar den med andra ord fixa rätt bra. Kul! 😀

Tveka inte att KONTAKTA OSS om du alltid snuddat drömmarna om en riktigt udda entusiastbil eller ett objekt som verkligen skiljer som från mängden att bygga på. Vi hjälper med allt inom JDM!

Kan ni förstå det dolda budskapet…?

httpv://www.youtube.com/watch?v=q7RPrdHzZR0&feature=related

…någon kommer bli väldigt upprörd när man kläcker ur sig vad som hänt inatt. Men kanske mjuknar efter att ha sett ovan video? 😉

I takt med att event efter event avlöser varandra och klipp från SUPERIOR-TV och SUPERIOR MEDIA bara väller ut, så kan man ju få känslan av att våran huvud-syssla kommit på snedden lite?

Men så är inte fallet, däremot saknas väl tiden bara att blogga lite om det. Måste ju även kicka igång våran examinerade praktikant BRENNA som varit dålig på att blogga sista tiden, mycket p.g.a. nytt jobb så det är förlåtet- men ändå… 🙂

Har haft ett uppdrag ett tag nu att leta lite äldre Nissan, men priserna är under högsäsong lite väl höga även om man såklart inte kan sätta rimliga värden på entusiastbilar. Idag sprang man på något man tyckte var väldigt märkligt vid första anblick, men sedan faktiskt blev ”fulkär” i (kan man bli det, ett derevat av order ”fulsnygg”?!).

Detta är alltså en HGC211 Skyline som hottats lite enligt ett stuk som kallas Super-Silhoutte om jag inte minns helt fel. Detta mynnade sedan även ut till ”Bozoku” som är en tolkning av detta med överdrivna frontläppar, vingar och sidokjolar.

Har nog skrivit ett inlägg om det för något år sedan, om det mest brutala (enligt mig) som gjorts på Japansk mark inom racing. Nästan lite ”Grupp B” fast på en bana känsla över det, detta klipp förmedlar känslan väl:

httpv://www.youtube.com/watch?v=mfOXI2vPacw&feature=related

Hmm, kanske inte en tydlig dragning till ovan bil ändå. Men då hittade man en äkta DR30 Skyline istället med helt rätt stuk från den tidsåldern:

Tyvärr förbjöd Gzon mig på några impulsbud i detta skede av säsongen, men alla ni vet att OLD SCHOOL JDM är något vi är väldigt stora fans av och försöker sprida så gott vi bara kan.

Därför extra kul att se en viss Datsun 240Z från Dalsland röna stora framgångar på olika träffar, även om den idiotiskt nog inte verkar plocka pokaler. Tänk att en så gammal bil ändå hamnar under ”nytänk” kategorin…?!

Nåväl, ska fortsätta här på kontoret nu efter rundan på de Japanska auktionerna är avklarad. Senare idag kommer fler bilder från VINGÅKRATRÄFFEN och vi har ju även lovat er en TRAILER AV SUPERIOR MEDIA ikväll klockan 20.00 här i bloggen…

När ska någon mer våga anlita oss för ett tvättäkta JDM köp DIREKT FRÅN JAPAN? Vilar en helt sjuk potential av tuffa byggen som skulle dominera scenen om man bara vågade…

…kanske får man själv plocka hem något bara för att visa var skåpet ska stå! 😉

För några veckor sedan så skrev jag om en väldigt sällsynt JDM klassiker.

Varför jag skrev om den var för att Micke hade hittat en på auktion i Japan, Och jag har alltid undrat vad en sån går för.. Prismässigt då alltså.

Och nu så passande nog så finns det en till salu på Ebay.

Detta är en av dom 84st vänsterstyrda som byggdes.

62 utav dom 84 kom till USA (Detta är en av dom).
Och utav dom 62 så är det bara 40st som finns kvar.

Och detta måste vara den finaste av dom.

En ägare.. All dokumentation finns.. Allt är helt original. 

46.000 miles..

Efter ha stått förvarad länge så fick den en grundlig genomgång och resturation…

Ja.. Finare exemplar finns nog inte.. Oavsett vilken sida ratten sitter på..

”Buy It Now” priset ligger på 650.000 dollar.. Och kan du så är det bara att slå till.

Detta är utan tvekan en raritet att investera i.

Vill ni läsa mer om Toyota 2000GT så gör ni det här.

Dagens bil är en bil dom jag tänkt skriva om väldigt väldigt länge.

Men som med mycket annat så har jag inte kommit till skott bara.

Så nu igår natt när Micke såg en sådan på Auktion i Japan så var det dags att ta tag i det tyckte jag.

Toyota 2000GT är en bortglömd flopp.. I två betydelser.

När den kom så var den en flopp mer eller mindre.. Och idag verkar ingen minnas den.

Men vi som minns den.. Eller ja inte minns eftersom jag inte ens var född då, men vi som känner till bilen, Har förträngt allt om att det skulle varit en flopp.

så jag ska vinkla detta inlägget på två sätt.

Bilen byggdes bara mellan 67-70.
Det såldes inte fler än 351ex över hela Världen, Till USA kom det endast 62st.

Så,, Thats it.. Toyota förlorade en massa pengar på att ta fram och bygga denna bilen, Och det mina damer och herrar kallas för en flopp.

Men så kan man också se det såhär.

Denna mycket vackra sportcoupe´ presenterades på Tokyo Motor Show 1965.

2 år senare så började bilen byggas i en väldigt begränsad upplaga.

2000GT förändrade hela världens syn på Japanska bilar.

Förut så sågs Japanska bilar bara som små ocharmiga stadsbilar (Som idag).
Men nu plötsligt så hade dom en otroligt vacker och spännande sportbil.

I dagens mått en Sportbil, Men på sent 60-tal så var detta en supersportbil.
Denna Miura/E-Type/275GTB liknande kostade en bråkdel av sina förebilder med en prislapp på bara 6800 dollar. 

Bilen beundrades av folk världen över, T.o.m amerikanarna älskade den.

Tidningen Road & Track fick testa en av testbilarna som fanns innan produktionen och sammanfattade det hela med

”one of the most exciting and enjoyable cars we’ve driven”

och hade inga problem alls att jämföra den med deras allra största favorit Porsche 911.

Denna fantastiska bil ifrån Toyota var faktiskt ett samarbete mellan Yamaha och Toyota.
Yamaha tog den 2 liters 6a som fanns i Toyota Crown och gjorde den lite sportigare.

 Med sina nya dubbla överliggande kamaxlar så hade motorn 150hk.
Det byggas 9st specialversioner som kallades MF-12. Dessa hade en större 2.3 liters Motor.
Vad dessa hade original vet jag inte, Men med hjälp av trippla Weber-förgasare så gav den motorn 300hk vid 7200 varv… Tänk om alla bilarna hade den motorn.. 

När du beställde din 2000GT så kunde du välja mellan 3 olika slutväxlar beroende på hur snabbt du ville köra.

Toppfarten för denna 150hk bilen var 217km/h.

Det låter absolut inte mycket, Men detta räckte för att kamma hem 16st FIA hastighetsrekord i bara Japan.
Den vann även 24 timmars loppet på Fuji.

Just den bilen totalförstördes under ett 72 timmars test.

Men det var i USA som man villle imponera mest, Så givetvis skulle 2000GT tävlas med där också.

Men dessa 2 bilar(inklusive en reserv) som skulle tävla i USA byggdes också i USA, Utav samma kille som skulle köra den ena bilen.

Men under denna tiden som den vinnande bilen i Japan förstördes och dom nya byggdes i USA så hann Porsche ta fram sin 911R..

Och då räckte inte Japanens 150hk till..

Teamet försökte bara under 1968,  Där dom slutade som 4a.

Efter det så tog Toyota en av bilarna till Japan för att återskapa en ”replika” utav den rekord-bilen som hade chrashat.

Och dom andra två bilarna stannade kvar hos stallchefen/föraren/bilbyggaren Caroll ”Cobra” Shelby.

Och sen gick han över till Ford stallet istället.

And the rest is history…

Visst.. Det var fortfarande ingen Succe´… Toyota förlorade pengar på varje såld bil.. Mycket..

När Nissan kom med sina Z bilar så glömde hela världen bort Toyotas Supersportbil.

Nissan gjorde stor Succe, På alla sätt och vis.
Mycket större än Toyota hade kunnat drömma om.

Men riktigt än vill jag inte släppa 2000GT ändå.

Detta är urfadern till Celican och den mycket vassare Supran..

Detta var Toyotas första move inom racing..  Jag vill påstå att allt som snabbt som burit Toyota stämpeln sen dess har DNA ifrån denna bilen…

Så varför har just jag haft denna bilen i tankarna så mycket?
Visst att dom 3 USA byggda bilarna mer eller mindre får anses vara skapelser utav Caroll Shelby är ju riktigt stort.

Men året innan dess.. 1967, så byggdes 2st ännu mer specialversioner utav 2000GT.

Dessa två byggdes på beställning för att synas i James Bond filmen You Only Live Twice.

Dessa två fick ett hårdare liv efter filmen.. En försvann helt, Och den andra målades först om till blått.. Sedan grått.  10 år senare hittades den på Hawaii efter att ha funnits i Japan ett tag.
Då köpte Toyota själva bilen och restaurerade till originalskick.

Så.. Som ni förstår så är en sådan bil väldigt dyr, Så givetvis blev jag väldigt nyfiken på prislappen när Micke berättade att han hade hittat en till salu i det olycksdrabbade Japan.

Jag känner bara till 2st som varit till salu under dom senaste åren.

En helt original som gick för 375.000 dollar.

Och en restaurerad till NYSKICK!.

Vad den gick för fick vi aldrig veta.

Även om den Micke hittade inte var i samma skick som denna gröna, så är den väldigt fin ändå.

Den kan bli din för strax över 2 miljoner ”bara”.

Och kan du så tycker jag absolut att du ska hjälpa en stackars JDM Klassiker från sitt drabbade hemland.

Vill ni läsa mer om denna bil så har jag ett par länkar till er.

Här

här

här

här

här

här.

Jag gillar att se er arbeta (!), därför gav ”old school” quizen igår lite mersmak. Man lär sig mycket på detta sätt också, jag ser att det finns guldkorn bland besökarna som ”know their shit”; men spännande nog har en av bilarna ännu inte blivit korrekt identifierad = go for it guys! 🙂

Dagens mini-quiz är något som jag hoppas kommer skilja wannabes från de som är hardcore.Det är ju enormt intresse för den första generationens Nissan Skyline och då när det är den ”första riktiga” GT-R’en.

Just idag på auktion så fick jag svart på vitt äntligen förklarat för mig vad som skiljer de riktiga dyrgriparna åt. Eller iaf. en väsentlig detalj på chassienumret som fick mig forska vidare om varför två vrålfeta och till synes ”genuina” godzilla ändå har en prisskillnad på flera miljoner yen?!

Men som sagt; varit många som mailat och frågat- prompt velat ha en ”äkta” GT-R utan att kanske för den delen veta vad som är den stora skillnaden. Kanske dags att utröna detta? Hmm, hmm…?

Ett klockrent svar går inte ge, men det finns en megastor detalj mellan dom som gör att priserna diffar 4-5 miljoner yen i slutpris på bilar som för otränade ögat ser identiska ut.

Men tycker vi alla gör ett försök att få detta klart en gång för alla, det må kanske ta död på mångas dröm om att ha en första ”äkta” GT-R då den är otroligt mycket mer sällsynt- men kanske även får folk att tycka det är mer OK att sikta på en replika…

Dagens mini-quiz: Vilken av bilarna är ”äkta” = dyrast, och bonuspoängen för en djupgående förklaring om vad som skiljer en riktig GT-R från en 2000GT-X t.ex?

Bil #1:

Bil #2:

Ska bli väldigt kul och se om folk orkar gräva upp lite info, det finns där ute men folk verkar väldigt känsliga speciellt i England med att dela med sig av den. Hursomhelst hoppas vi en vacker dag någon samlar mod (och pengar) att köpa en äkta GT-R; men i dagens läge skulle man även utan att tveka ta hem en replica.

De har båda gemensamt att vara dyra även om den ena är extremt dyr, men vill du låta ett proffs hitta ett exemplar utan att betala överpris- KONTAKTA OSS!

Kommentera nedan nu och kom med all er kunskap om denna gudalika ikon från Japan! 🙂

Vi kör igång en ny liten mini-serie i bloggen där alla ni riktiga nördar får chansen att visa vad ni kan egentligen!

Det dyker dagligen upp massor av udda objekt TILL SALU PÅ AUKTION I JAPAN som vi har möjlighet att plocka hem, och ni vet att jag liksom många av er där ute intresserat mig för de lite äldre modeller som finns.

Faktiskt så har intresset ökat markant för detta segment, men ännu är det bara en som vågat sig på en import i form utav en Toyota Sprinter Truena A86. Den är ändå förhållandevis ny jämfört med de bilar jag väldigt snabbt och slumpartat plockade fram från dagens utbud på auktion…

Vi gör det enkelt för oss och nöjer oss med namn på varje modell, så kan bonusfrågan vara vilken årsmodell det är också (går bra att gissa) som en tie-breaker om det är lika. Vi kör detta 24 timmar framåt så alla kan lämna svar. Vinnaren omnämns hedersvärt i nästa quiz som då kan handla om något helt annat?!

Seså, kommentera nedan så får vi se vilka som har gjort hemläxan bäst…

…och kom ihåg, blir ni förälskade i någon av ovan bilar är det bara KONTAKTA OSS så kan man diskutera en import av något liknande! 🙂

JDM Legends from Josh Clason on Vimeo.

Detta är en bil som jag tänkt på lite för ett tag sedan, Då jag funderade över att skaffa mej en lyxig JDM bil som har potens att bli en blivande klassiker.

Men eftersom jag av nån anledning tvunget vill ha en stooor 4 dörrars lyxbil, så skippade jag denna.

Men som blivande klassiker så har jag fortfarande lite hopp om denna kortlivade lyx-coupe ifrån Mazda.

Så nu när Micke nyligen nämnde den… Så tyckte jag det var dags för ett inlägg om den.

Mazda har väl aldrig haft nått riktigt lyxigt kan man tycka, Men denna skulle konkurrera med t.e.x Lexus SC och Mercedes CE bland annat.

Och ska jag dra den långa storyn riktigt kort så kan jag säga varför jag tror den var så kortlivad (byggdes bara mellan 90-95), Pga motorvalet.

Mazda är dom enda som vägrat ge upp Wankelmotorn, Vilket för det mesta bara har kostat dom gång på gång.

Även om vi idag älskar wankelmotorn när det kommer till prestanda bilar, Så har den alltid varit ökänd med att dricka onödigt mycket soppa.

Men säg vilken annan motor som kan varva så mycket som inte skulle dricka en massa soppa?

Men men.

Tillbaka till Cosmo.

Den första Cosmo/ Cosmo Sport kom 1967, Och den hoppas jag att ni känner till eftersom det var världens första produktionsbil försedd med en 2-skivig wankelmotor.

Den precis som den sista Cosmo´n(?) var en 2 sittsig coupe.

Där i mellan fick vi se 3 generationer Cosmo som precis som vanligt bara blev större och fetare med åren. 3e gen fanns även som sedan, Vilket var helt fel ju.

Så när Mazda skapade denna 4e gen så gick dom tillbaka till rötterna som man brukar säga.

En 2 sittsig coupe, RWD med en vacker och tight kaross, Och eftersom den gick under den lyxigare klassen så har jag för mej att den såldes under Eunos märket och inte Mazda.

Enuos blev ju inte riktigt Mazda förräns 97.

Men det är inte det ni vill läsa om, Ni vill givetvis läsa om motorn.

En 1.3 liters Wankel försedd med Twinturbo som levererar 235hk.. Känns det igen?

Jepp, Det är samma lätttrimmade motor som sitter i RX-7orna från samma år.

Men det mest spännande här är att man kunde välja en annan motor som alternativ..

En 2 liters 3-skivig Wankel!

Vilket jag har för mej är Mazdas stösta Wankel motor förutom den 4 skiviga sugisen som bara användes inom racing.

Jag är inte så jätteinsatt på Wankel måste jag erkänna, Har varit sugen på en 7a ett par gånger för en massa år sedan, Men har blivit avskräckt av dom inrutade mekaniker som man stött på genom åren.

Så just därför har jag inte heller pluggat på inom ämnet.

Men nog om mej, Det större motoralternativet hade 300hk, trots gentlemannalagen om 280hk.. Men precis som alla andra bilar från 90-talet så var där mycket mer än som erkändes.

Det tråkiga men kanske inte så otippade var att den endast erbjöds med en 4 växlad automatlåda.
ja.. Det var ju trots allt en lyxbil.

Den innebar också skinnsäten, en massa lull lull och leksaker som vanligt på 90-talets Japanare osv osv osv.

Men några nämnvärda saker som bilen hade var mobiltelefon, TV, GPS! Touchskärm… Ja riktigt imponerande utrustning på den tiden. Ja även idag egentligen.

Jag tror faktiskt att denna bilen hade blivit lite mindre flopp om dom bara hade sålt den utanför Japan också.

Eller jag vet inte, Jänkarna tycker om lyx.. Men dom har nog aldrig gillat Wankel?

En liten notis värd att nämna var att Mazda på slutet av 80-talet och på 90-talet hade planer på att slå sej i USA med ett eget lyxmärke.

Precis som Lexus, Acura och Infinity.

Men Amati som detta märke skulle heta fick vi aldrig se nån bil bära.
Men sen kom ju krisen på 90-talet, och Mazda fick kalla fötter, Den bil som skulle vara den första att bära Amati märket (500 skulle den modellen heta) blev istället Millenia som var prydd med Mazda märket.

Ryktena säger att Amati´s andra modell skulle vara en vänsterstyrd Cosmo.. Men som sagt så blev det aldrig nått utav märket. så det är inte ens lönt att spekulera i det.

Men tror ni den hade slått i V8a landet?

Så 5 års och strax under 9000st Cosmo blev det innan den dog ut.

Jag vill inte skylla allt på motorn eftersom Japsen inte hade nått emot den, vad dom hade emot var priset.

Men skulle bilen lyckas utomlands så var det nog fel motor att sätta i den….Eller?

Nån som är sugen på att ta hem en sådan, Slänga in en manuell låda och trimma skiten ur den där 3-skiviga Wankeln och kanske visa en viss Soarer hur en JDM lyx-coupe ska gå och låta? 😉

Jag får ofta frågan om vilken bil jag kan rekommendera till folk.

Och oavsett om det är en förstabil, Sportbil.. Ja vad som, Så svarar jag alltid.

”En tysk eller japansk bil, ALDRIG en fransk!”

Folk kanske oftast relaterar mej med JDM bilar (Japanska), Kan vara för att kör en japansk bil.. Som visserligen numera har 80% Amerikanska delar typ…

Men även om jag ser Porsche´s bilar som huvudkonkurrenter, Så älskar jag dom..

Kanske just därför jag gärna vill jämföra min bil med Porsche´s bilar eftersom jag ser upp till dom?

Och folk som känner mej sedan länge vet att jag sedan barnsben varit en Mercedes FANATIKER.
Jag har bokstavligen blivit ovänner med folk för att dom talat illa om Mercedes.. .Det går nog inte förklara hur fast jag var för det märket.

Men jag älskar också japanska bilar.. Lexus främst.

Och här är mitt huvudargument för tyska och japanska bilar.

Båda länderna försöker alltid vara sprutspetsen när det kommer till att vara bäst.. inom allt.

Snabbast, tystast, Bäst kvalitet osv osv osv osv.

Båda är marknadsledande, Eller försöker…

Och jag vill påstå att båda länderna bygger bilar inifrån och ut.

Dvs att motor, driftsäkerhet och säkerhet för föraren och passagerarna är viktigare än utseendet.

Till skillnad från amerikanarna eller fransmännen.
Dom försöker sälja sitt yttre och sen är resten skit.
Speciellt inredningen..

Och där har japanerna legat i lä tidigare och tyskarna i topp.. Men dom bättrar sej mer och mer för varje år.

Nu ska vi inte jämföra Mercedes och Lexus, Men vi kan ta Nissan och Porsche t.e.x.

Men det är också fel att jämföra.. Eftersom japanska bilar är SÅ mycket mer prisvärda, Eller billigare iallafall..

Det är mer än vad man kan säga om tyskarna..

Men vad skulle sägas om ett samarbete då?

Tyskland och Japanerna join hands, Precis som i filmen 1941.

Hur skulle ett sådant samarbete se ut?

Japansk turbomotor och tysk lyxinredning?

Eller en stark tysk sugismotor och plastig japansk inredning?

Vad säger ni om jag påstår att det redan har funnits?

Kommer ni på nån?

Om jag säger att det är en dom vanligaste japanska bilmodellerna och det största tyska bilmärket då?

Jaså fortfarande inte?

Hört talats om Mitsubishi Galant ? Tänkte väl det.

Hört talats om Mercedes AMG? .. Hoppas verkligen det.

Vad yrar ni nu Pierre om kanske ni tänker?

Look for your self.

 

Första gången jag såg denna, Kan väl  ha varit en 10-12 år sen, Så hade den bilen jag såg AMG fälgar på sej också.

Och då tänkte jag, Mercedes fanatiker som jag var, ”Vilken looser, Sån wannabe Mercedes”

Och så läste jag vidare…

Och såg detta..

 

Och ni som trodde Mitsubishi Galant´s toppmodell var VR4 AWD turbo 😉

Tyvärr är det ingen 6.3 liters V8 monster vi ser ovan, Utan ni kanske känner igen det som en vanlig Galant motor?

Ja till det yttre iallafall.
Men insidan fick sej en AMG behandling.

Vassare kammar, Höjt komp, Ventiler i titan, Annat insug osv osv osv, Och givetvis ett annat avgassystem på det.

Med detta så fick 2 liters motorn 170hk.. Kanske inte låter så jätteimponerande för en AMG motor.
Men den varvade 8000rpm!

(Pillade man lite på enbart tändningen så hade man 15% till, Minst)

Sen är resten japse då?

Nope.
Uppgraderad växellåda utav short shift typen.

Gasdämpare ala´ Mercedes..

Lyxig skinninredning ala´Mercedes…

AMG Bromsar.. Bättre styrning.. dubbla klima, Cd spelare…osv osv osv osv osv..

Det är lättare att säga att karossen var en Japansk Galant med kjolpaket.. Resten ifrån tyska Mercedes.

So there you have it. Mitsubishi Galant AMG, En JDM Mercedes….

En till video här.

Så vad tror ni? Kommer vi få se ett liknande samarbete igen?

Ännu en gång kan jag inte hålla mig från att blogga om en Nissan KGC10 Skyline som är ute till salu i Japan igen. Denna gång ännu en som är en aning ”moderniserad” med bl.a. fälgar och skärmbreddning långt fram i dess egentliga tid och bara det definerande nog för att väcka sånt sjukt ha-begär! 🙂

Tror faktiskt inte man hade behövt bekymra sig mer ett dugg över att få uppmärksamhet på träffar och dylikt. Bilen verkar vara ett riktigt gediget hantverk och modellen i sig kan man ju säga är rätt ovanlig utanför Japans gränser också. När ska det komma någon som vill via vårat DIREKTKÖP I JAPAN bli först i Sverige (Norden?) med en av dessa klenoder?!

Kan det vara så att köpa en klassiker tillslut kommer vara enda vägen att gå för att sticka ut? Passa på och var pionjärer redan nu isf… 😉

Nu vet jag inte om denna killen har tagit en av dessa väldigt få tillverkade C110 GT-R och moderniserat eller om det är en ”Vanlig” GT eller GT-X.

För skulle det vara att han använts sej utav en av dessa 197st KPGC110 GT-R som hann byggas innan oljekrisen så tycker jag det är synd–

Eller om det kanske är en C210 som inte ens fanns i GT-R utförande helt enkelt?

Never mind.

Denna bilen har iallafall en GT-R logga i fronten.

Sen kan man även se en lågt monterad IC.

Och för er som kan era Skyline´s känner igen en väldigt speciell grön färg..

Vad ser vi här då?

Givetvis en RB26DET.

Hoshino Racing G5

Färgen är då den ”Millennium Jade” gröna färgen som endast fanns på dom 1000 V-spec II Nür och M-Spec Nür BNR34s som byggdes 2002.

Älskar den färgen.

Var någon som i ett helt annat sammanhang nämnde en Toyota Sprinter AE86 som bl.a. hade lite ”nyare” saker under huven, diff och dylikt.

Hittade av en slump på ”drömrundan” på Japanska auktionerna idag ännu en superläcker Nissan Skyline KGC10 2000GT som hade otroligt mycket godis från OS Giken, R34 stolar och bytt både låda+maskin till något nyare. Svårt att beskriva ha-begäret för ett sådant projekt; kolla hur läcker och fräsch inredningen är..!

Slutnotan för denna bil var strax under 300 000:- hemma och klart vilket känns överkomligt för att väldigt unikt bygge på en klassiker som redan om tio år säkert kommer ligga på det dubbla i pris. Smakar det så kostar det?

Hoppas verkligen de dårar där ute som är i den åldern att man uppskattar klassiker och entusiastobjekt mycket mer, äntligen vågar fundera på att fullfölja drömmen man hade som yngre.

Lite motsägande är det dock då få av oss svenskar som växte upp med Björnes magasin och Jönsson-ligan nog aldrig i den gamla tiden ens visste vad en Skyline var för något. Men ändock så kan man snabbt fatta ordentligt tycke för dom även fast man bara känt till dom i 10+ år…? 😉

Tankarna snurrar att iaf inför säsong 2K12 ha minst en demobil samtidigt som man hoppas vi ska få ett par DIREKTKÖP FRÅN JAPAN på JDM-klassiker tills dess också. Blir ytterligare en dimension i sortens bilar vi säljer.

Finns gott om ädelstenar i fjärran östern, vill du vara den som vågar köpa dig en framtida klassiker- KONTAKTA OSS! 🙂